Peter Dahlgren:

Bergslagen är viktig

Idag beslutade vi i kommuunstyrelsens utskott i Örebro att vi ska vara medlemmar i föreningen Bergskraft. Bakom detta ligger en rad olika aktörer med gemensam nämnare i gruvdrift. Det handlar om Örebro som mittpunkt i Bergslagen och gruvriket. Det går inte att förneka gruvornas betydelse för vårt län, både historiskt och i framtien.

Men hallå skulle någon invända: Detta är ju inte bra för miljön.

Näe. Gruvdrift i många former är inte bra för miljön.

Men samtidigt pågår ju faktiskt ett arbete för att bryta fler metaller och mineraler i Sverige. Det är inte något vi varken kan blunda för eller inte göra försök att påverka. Bergkraft ger oss påverkansmöjligheter.

Inom ramen för Bergskraft pågår många olika projekt. Det handlar om gruvdrift och nya platser för brytning. Där ligger bland annat brytning av olika metaller och minneraler. Där finns också diskussionen om skifferbrytning för uranframställning. Men i Bergskraft ligger också satsninar på Bergsbruksrelaterat miljöarbete.

Jag säger självklart nej till uranbrytning i Närke. Jag vill ju avveckla kärnkraften.

Men jag kan inte ta ansvar för att Örebro kommun med höga miljöambitioner och klimatambitioner står utanför projektet Bergskraft.

Med Örebro kommun som medlem blir det svårt att runda oss. Jag är övertygad om att projektet blir bättre med Örebro på insidan, än på utsidan.

Ställde vi oss utanför fins en uppenbar risk att Örebro kommuns grundläggande syn på miljö och klimat inte hörs. Att diskussionen om uranbrytning sker utanför vår påverkansmöjlighet.

Jag tror inte vi kan lägga ned alla gruvor i vårt län. Det är möjligt att oppositionen tror det.

Jag tror att vi som kommun ska påverka gruvdriftens och bergsbrukets utveckling i Örebro. För miljöarbete och för ett nej till uranbrytning.

Att sitta i Rådhuset i Örebro kommer inte lösa de utmaningar vi står inför. Att delta, diskutera och synliggöra Örebro kommuns miljö- och klimatarbete i de forum där näringsliv, myndigheter och andra kommuner finns representerade gör större nytta.

Besviken men fast besluten

Det är klart jag är besviken. Durban tog inte de beslut världen behöver. Som klimatet och vi människor behöver.

Nu pekas i alla fall en väg ut mot ett nytt bindande klimatavtal. Inte total katastrof och det verkar bli en grön investeringsfond. Men frågetecknen är flera. Särskilt anmärkningsvärt är hur Sverige sjunker som en sten i klimatarbetet. Mer glädjande är att se hur EU rest sig. Men vem kommer vara med 2015? Eller 2020?

Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Vi har ingen tid att förlora. Klimathushållningens tid är här. Vi måste ställa om till hållbarhet nu. Och vi börjar väl lokalt så kan vi väl visa FN att loppet inte är kört. Att besluten globalt ska kännas bekväma eftersom de redan är vardag lokalt.

I Örebro har vi tagit stora steg. Fler stora utmaningar och möjligheter ligger framför oss.

Nu tar vi steg för ett grönare Örebro: odlingslotter, vindkraft, biogas och energieffektivisering.

Vi visar att det går här hemma. För allas skull.

Klimat och miljö eller försvinn

Dagen efter SCB:s väljarundersökning kan man fundera över flera olika infallsvinklar. Jag har läst flera olika funderingar bland sossar och andra på vänsterkanten.

Björn Sundin funderar framåtsyftande. Klokt och med konkreta förslag.

Eric Sundström tänker på hur vi upplöst ett kontrakt. Oroande och kanske lite dystopisk.

Robert Sundberg är mer optimistisk än många andra i Dalademokraten. Han nyanserar så att det går dåligt för borgarna i alla fall. Ja, det känns som en liten farlig väg. I alla fall om man är sosse, eftersom det går dubbelt dåligt för oss (i alla fall nationellt, lokalt har vi bättre förutsättningar om vi gjort moderniseringsjobbet). I det avseendet är både Sundström och Sundin mer relevanta.

Gemenamt är dock att Miljöpartiet är en raket. Dagens Arena skriver just om det. Där ligger kärnan i gårdagens siffror.

Jag har varnat för det där några år nu. Flera av de som skulle kunna tänka sig att rösta på Socialdemokraterna tycker vi är industrihäckar som gillar kärnkraft. De väljarna väljer så klart MP. Särskilt som MP just nu pratar mer välfärds, skola och jobb än klimat.

Utvecklingen har kunnat skönjas tidigare i Tyskland. Nu kommer den med kraft i Sverige.

Om vi Socialdemokrater inte kombinerar en politik för jobb med en radikal klimat och miljöpolitik kommer vi tapa initiativ. Då kommer MP troligtvis bli ledande majoritets eller oppositionsparti i våra stora städer. Och det förhållandet skulle kunna gälla Riksdagen också.

När hörde jag Juholt prata om Det gröna folkhemmet. Om klimatinvesteringsfonder. Om skyddandet av biotoper. Om minskning av energiförbrukning. Om en avveckling av kärnkraften.

Jag har inte hört det alls.

Utan en radikal och framtidsinriktad miljöpolitik är världens miljö- och klimat på väg utför. en framförallt kommer Socialdmeokraterna tappa initiativet.

Jo, jag vet att det är fler saker som spelar in. Men det är svårt att inte se MP som årets raket.

En raket på biogas. Socialdemokraterna känns ibland mer fossila. Och olja är inte framtiden. Den är ett sänke. Både för ett lands eknomi och uppenbarligen för politiska partier.

 

 

Om ett gott liv och klimatomställning

Jag måste säga att Naturvårdverkets rapport om livskvalitet och klimatomställning var intressant läsning.

Nytt sätt att räkna. Nytt sätt att tänka. Om vi hade två ben att sår på förut, så har vi tre nu: 1) Teknik 2) Beteendeförändring 3) Livskavlitet och välfärd.

Låt bonden gro i dig!

Mitt anförande 2011-11-16 om odlingslotter i dagens KF (det talade ordet gäller):

Mitt anförande om klimat- och miljöfrågor får jag ta imorgon.

Idag tänkte jag, som miljöintresserad socialdemokrat och ledamot i Programnämnd Samhällsbyggnad, prata om något som ligger mig varm om hjärtat. Jag ska dyka ned i myllan och röra mig på gräsrotsnivå.

Jag talar om fler odlingslotter.

Några studenter vid SLU gjorde 2008 en intressant undersökning om fritidsodlingens potential. De kom fram till:

- Det finns 300 000 ha mark att tillgå för fritidsodling

- Det skulle kunna ge 10 miljoner ton grönsaker om året.

- 4 miljoner människor som äter vegetariskt skulle då kunna få mat under ett helt år

-Undersökningen räknar inte in parkmark

Att odla själv och odla nära är hälsa och miljö. För oss i kommunledningen stärker detta egenmakten: att kunna odla sin egen mat. För oss i kommunledningen betyder detta resurshushållning: att kunna odla sin egen mat.

Efter år av kämpande skapar vi nu fler odlingslotter i Örebro och därmed förutsättningar för fler odlarföreningar och Örebroare att odla sin egen mat.

Vi socialdemokrater vill att bonden ska få gro inom alla Örebroare. Vi vill att vler ska få se sin mat från jord till bord. Vår satsning är bara början på en grön matodyssé.

Återigen bifall till kommunstyrelsens förslag till budget: En växande kommun med nya möjligheter.

 

En grön stad som växer

Det inlägg i debatten om budget 2012 för Örebro kommun jag planerar hålla 2011-11-16 , det talade ordet gäller:

Ordförande, ledamöter, åhörare,

 

Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till budget och strategier: En växande kommun med nya möjligheter.

Vi slänger i Sverige 1,8 miljoner ton livsmedel varje år i onödan. Vi exponeras för skadliga och giftiga ämnen dagligen –  genom mat, kläder och tvålen hemma i badrummet. Vi använder antibiotika fastän det inte behövs. Vi kör mer och mer bil. Vi konsumerar mer och mer prylar än vad vi faktiskt konsumerar tjänster. Vi använder mer resurser än vad jorden faktiskt kan ge.

Det är inte en hållbar utveckling. Därför tar Socialdemokraterna, Kristdemokraterna och centerns budget fastta på begreppet hållbar utveckling. För 20 år sedan en kliché-idag är det ett strategiskt verktyg för att utveckla och styra samhället. När vi i kommunledningen sätter resurshushållning högt på den politiska dagordningen rör det inte bara kommunens ekonomi. Att hushålla med resurser berör också vårt dricksvatten, den mat vi äter och på vilket sätt vårt Örebro ska växa sig starkt in i framtiden.

Idag kommer vi garanterat försöka hitta svagheter i varandras budgetar. Kommunledningen har en gemensam och oppositionspartierna har alla olika för respektive parti. Men det finns en genomgående styrka. En styrka som har en lång tradition i Örebro. När det kommer till ekologisk hållbar utveckling har vi i grundläggande punkter varit överens. Vi har antagit en klimatplan med tuffa mål för att minska våra utsläpp. Vi har gemensamt utarbetat en översiktplan som sätter planering för klimatsmarta lösningar högst. Vi ska förtäta. Vi ska inte växa utåt. Vi ska växa inåt. Vi ska inte separera vi ska bygga samman. Det är en styrka för Örebro att både Moderater och Socialdemokrater aktivt arbetar för att biogasen ska vinna mark i Örebro. Det är en styrka i att Vänsterpartister och Kristdemokrater är överens om att vi måste satsa på vindkraft.

I vår budget markerar vi tydligt att den linje Örebro har haft de senaste 15 åren fortsätter. Tillsammans bygger vi en grönare stad.

Örebro ska gå före i klimatarbete och klimatanpassning. Vi tänker fortsätta ha ledartröjan på oss.

Energieffektiviseringen fortsätter. Det senaste exemplet är när vi med hjälp av kommunens klimatkonto kan renovera och byta delar i fläktsystemet på Risbergska skolans idrottshall. Vi sparar 2 ton koldioxid per år. Det är smart.

Örebro kommun ska gå före för att bygga vindkraft. Redan nu jobbar Örebro kommun på att både äga vindkraft inom kommunen och i vindkraftsparker i andra delar av Sverige. Vi kommer under de kommande åren öka andelen förnybar energi i kommunen. På sikt ska Örebro kommun bli självförsörjande på förnybar energi.

Örebro kommun kommer aktivt delta för att fler aktörer kan producera och leverera fjärrvärme i Örebro.

Vi kommer återlansera miljöbarometern för att alla Örebroare ska kunna delta i arbetet för en grönare stad. Där kommer det bli enklare att följa och förstå klimat- och miljöarbetet.

Vi kommer sätta fokus på upphandlingsfrågor för att Örebro kommun bättre handlar varor och tjänster som minskar vår klimat- och miljöbelastning. Det gäller bland annat livsmedel och transporter.

Örebro ska bli en av Sveriges bästa cykelkommuner. I Cykelstaden 2.0 sätter vi cyklisterna i centrum.

Låt mig börja med att konstatera att det finns en grön opposition och en grön majoritet i kommunen. Det bådar gott för klimatarbetet.

Återigen bifall till budgetförslaget ”En växande kommun med nya möjligheter”.

Tack för ordet.

 

Vinsterna i sig är ett problem

DN:s granskning av privatiseringen av vården fortsätter. I fokus är Carema, ett bolag som tjänar stora pengar på att driva vårdplatser för äldre. Idag går DN igenom vilka som äger och vilka som tjänar pengar, och inte helt oväntat är det INTE undersköterskor och vårdbiträden som tjänar de stora pengarna på privatiseringen.

Regringen Reinfeldt har reagerat enligt tre linjer:

1) Personalen måste visa mer civilkurage och våga säga till när vården inte funkar. Det argumentet kan vi snabbt avfärda. Den som gör det inom Carema förlorar sitt jobb. Det råder ingen meddelarfrihet eller så inom provata vårdbolag. Istället borde vi ha trygg personal som utan risk för reprisalier vågar säga ifrån,

2) Kommunerna måsta ta sitt ansvar. OK. Regeringen drivar privatiseringsivern hårt. De har t.o.m. antagit en lag om valfrihet. Nu kräver de att kommunerna tar sitt ansvar. Det finns lite fler problem (förutom att regeringen mer eller mindre tvingar kommunerna till privatiseringar) med Reinfeldt och Co:s resonemang. För om kommunerna ska ha ett ökat ansvar för tillsyn, uppföljning och kontroll så kommer mer pengar och resurser gå till kontroll än till undersköterskor och sjuksköterskor. Det är dessutom så att en kontorllerande myndighet nästan allti är tvåa på bollen. Först i efterhand kan vi säga att det blev fel. Det må vara hänt i frågan om ett par skor. Men det känns inte riktigt lika OK i frågan om en äldra dement människa. Det känns faktiskt oacceptabelt. För vad ska göras då? När vanvården är ett faktum? När de gamla redan lider? Vi borde istället ha en ökad dialog och ökad öppenhet runt vår välfärd. Både tjänstemän, politiker, medborgare och brukare borde få insyn i de verksamheter vi finansierar tillsammans.

3) Regeringen Reinfeldt aviserar också att dagens skatteregler inte kan bestå för evigt. Ja, exempelvis skickar Carema och privat apotek sina pengar till skatteparadis. Men är verkligen skattereglerna problemet? Är inte problemet att riskkapitalister och privata vårdbolag kan ta ut helt abnorma vinster (Carema har en vinstmarginal på över 300%). Detsamma gäller ju både skola, apotek och vård. Om vi skattefinansierar verksamhet borde väl vinsten i stor del investeras i verksamheten. Att sätta stopp för skatteflykt löser inte problemen med rovdift på sjuka äldre människor. Ett vinsstopp och ett krav på att vinsten ska tillbaka till verksamheten till större del kan vara en början till att minska rovdriften och girigheten på människors bekostnad.

I sin önskan att fler privata bolag ska tjäna mer pengar på välfärd så går regeringen Reinfeldt vilse. De missar vad som egentligen är problemet och hur det kan lösas.

Men jag anar att de egentligen inte vill lösa problemet. Det är sorgligt.

En gammal artikel om klimatanpassning

Hittade ett gmmalt inlägg från mig om klimatnpassning. Den står sig ännu. Dett måste vi börja jobba med i komunen.

Men som sagt andemeningen håller fortfarande:

 

- - - -

Vi kommer behöva anpassa Örebro för ett nytt klimat Även om vi kommer minska våra utsläpp och skapa en hållbar utveckling har klimatet börjat förändra sig. Vi kommer påverkas också i Örebro.

Numer måste exempelvis Örebro kommun mycket tydligare ta beslut om byggnationer utifrån risken för översvämningar. Vi vet idag att vattennivåerna kommer höjas och bli mer föränderliga i en snar framtid. Den nya tunnelbanan i Köpenhamn har helt planerats med vetskapen om att havsnivån kommer stiga. Då måste en tunnelbana säkras från inträngande vatten.

Det bästa sättet och skydda vårt samhälle är att minska utsläppen, men vi måste också ta rätt beslut idag för att anpassa vårt samhälle. Enligt Stockholm Environment institute (SEI) har de Nordiska länderna en dålig beredskap för klimatanpassning. Trots att vi trevande börjar förstå vidden av klimatförändringarna, och att de påverkar oss, så finns en rad problem vi står inför också i Örebro.

Det finns fortfarande en hel del okunskap om klimatförändringarna. Ofta betonas ofta osäkerheterna istället för att sätta fokus på de risker där vi vet att en kommun måste agera. Den kritik och osäkerhet som finns runt vad som skapat klimatförändringarna gör att vi inte fokuserar på att det just nu sker stora förändringar av vårt klimat. Förändringar som kan komma att påverka Örebro negativt.

Vi diskuterar ofta klimat och miljöfrågor i kommunfullmäktige, Riksdagen och i Europaparlamentet. Men när gör vi det tillsammans? En klimatanpassning måste ofta ske på lokal nivå, men en kommun klarar oftast inte en anpassning själv. Det krävs en ny dialog runt styrmedel och resurser på nationell och kanske internationell nivå.

Ett skäl för att lyfta just anpassningsfrågorna på lokal nivå är vår anpassningskapacitet. Hitintills har Sverige och våra kommuner haft en mycket hög anpassningsbarhet till nya förutsättningar. Världen har dock förändrats. Folkmängden både ökar och minskar kraftigt i olika kommuner vilket ställer helt nya krav på många kommuner.

I Örebro krävs exempelvis ett kraftigt ökat bostadsbyggande då vi blir fler. Ökande krav på service samtidigt som vi tvingas skära i kommunala budgetar. Det gäller också Örebro kommun. Hur ska vi kunna skapa resurser för klimatanpassning om och när sådana krävs?

Örebro kommun har på många sätt jobbat med en god planering för att också möta klimatförändringarna. Ett exempel är kommunens arbete med översiktsplanen. Men kanske måste vi bli ännu bättre på att göra riskbedömningar.

Det är ibland svårt att hitta lokala underlag för klimatförändringar. Men vår information blir bättre och bättre och vi kan göra bra riskbedömningar som tar hänsyn till osäkerheterna också i Örebro kommun.

Redan 2009 beskrev Örebro kommun i sitt dokument ”Omvärldsbevakning” att vi måste börja ta hänsyn till klimatförändringar och risker för extrema väderhändelser i den fysiska planeringen. Att vi inte ytterligare får bygga in risker i samhället. Effekter av klimatförändringar måste integreras i beslutsfattandet för att göra klimatanpassningen kostnadseffektiv.

Örebro har hög ambition för att minska våra utsläpp. Nu måste klimatarbetet också breddas till anpassning till de klimatförändringar vi står inför.

Vindkraft och fjärrvärme

Kommunledningen, (S) - (C) - (KD), tar nu sitt ansvar för mer förnybar energi. Om vi ska klara ekonomin, jobben, välfärden och miljön måste vi investera i ett grönare och klimatsmartare Örebro. Örebro kommun kommer redan under 2012 göra en satsning på utbyggd vindkraft.

Vi lovade redan valet 2010 och i omvalet 2011 att vi tänker bygga 8 moderna vindkraftverk i ett första steg. Örebro kommun måste äga egen vindkraft men med nya lösningar vill vi göra det möjligt för både företag, organisationer och örebroare att köpa vindkraft.

Nu har vi tappat något år sedan valet. 8 vindkraftverk är fortfarande målet, men vi rivstartar med vetskapen om att vi har en svår tidspress.

Örebro kommun ska aktivt bidra till att vindkraften byggs ut i Sverige. En fördjupad analys ska göras om vart det är lämpligt att bygga – inom eller utom kommunen. Konkreta resultat ska tas under mandatperioden.

Vi vill med vindkraft bidra till minskad klimatpåverkan. Men även till sänkt energikostnad för Örebro kommun. Vi har inget eget elbolag, men genom att få kontroll på egen produktionskapacitet kan vi också få bättre kontroll på kommunens kostnader,.

Vi hoppas att fler vill hänga på. Precis på samma sätt tänker vi runt fjärrvärme.

Vi vill utreda möjligheterna för nya aktörer på den lokala marknaden för fjärrvärme. Frågan är om ökad konkurrens ger resultat både i kommunens, kundernas och näringslivets plånböcker – och om miljön blir vinnare. Det får utredningen visa.

Örebro kommun måste även på detta område är beredd att ta ansvar för klimat och ekonomi om en fördjupad utredning visar att det finns möjligheter.

Timbro springer fel i frågan om vindkraft

Idag går Tmbro igång på vindkraften. Den är ju inte bra och jättedyr säger Timbro. Här kan du läsa om varför Timbro menar att kärnkraften och vattenkraften kommer klara biffen.

Men roligt är att de direkt mött ordentliga och underbyggda argument.

Men låt oss börja från början. Energimyndigheten publicerade redan i september en rapport som bl.a. visade att elpriserna skulle sjunka i Sverige ju mer förnybar el som tillfördes elmarknaden. Ja, med viss antagenden inom certifikatshandeln och EU:s samarbetsmekanismer.

Timbro verkar helt ha glömt bort den rapporten när de nu kastar sig ut i kampen mot sina väderkvarnar. Fyndigt. Jag vet.

Men idag rasar Timbro. Det är samma dag som Svensk vindenergi, en branschorganistion, visar på att vindkraft är lönsam men att nuvarande elcertifikatsystem kommer begränsa utbyggnaden:

Förra året ökade produktionen med 40 procent, från 2,5 till 3,5 TWh. Och i år väntas vindkraften producera nästan 6 TWh, motsvarande en av Sverige tio kärnkraftsreaktorer. I denna takt når vi drygt 11 TWh redan år 2014. Om Energimyndigheten har rätt i sin prognos leder dagens elcertifikatsystem i praktiken till ett stopp för utbyggnaden av vindkraft – om vi inte ökar ambitionsnivån.

Det reella hotet är att certifikatshandeln inte medger mer vindraft. Vindkraften är här för att stanna. Den minskar vår kostnader och den gör oss mer självförsörjande på förnybar el.

Timbro ser bara vindkraften som en förlustaffär. Märkligt. Här räknar Svensk Vindenergi/Energimyndigheten med lite andra siffror och det verkar som om Timbro sprungit vilse.

Timbros osakliga påhopp övertygar möjligtvis den mest framhärdande uranvurmare. För mig käns deras rapport som ett sista försök att hålla linjen av kärnreaktorer innan den faller till förmån för nya vindkraftverk.

Bye bye Mr Uran. Welcome Mrs Wind.